Till detta kommer frågetecken kring studiens ringa storlek (ett 70-tal individer av vilka ett 50-tal lät mäta testikelstorlek). Mätmetoden för testikelstorlek går inte enkelt att validera - bygger på mätningar främst av delar av hjärnan. Och det är inte den uppmätta testikelstorleken, utan den variation i testikelstorleken som inte beror på skillnad i kroppsstorlek, som man använt i jämförelserna.
Den slutsats jag måste dra - baserad på vetenskaplig evidens - när jag tillfrågades av DNs journalist är att man förvisso visat ett statistiskt samband men att uppenbarligen många andra faktorer spelar in, dvs det går inte att utifrån en mans testikelstorlek avgöra om han kommer att ta väl hand om sina egna barn.
Men tydligen har den kommentaren retat en läsare så till den grad att jag får ett e-brev samma morgon:
Nej, jag blandar varken medvetet eller omedvetet ihop vetenskap och politik här. Min kommentar till DN var helt vetenskapligt grundad. Men, om man anser att det är att blanda ihop politik och vetenskap att på vetenskaplig grund ifrågasätta politiska dogmer, då kommer jag att fortsätta blanda ihop.
"Hej!
Jag förvånas av dina kommentarer relativt de rön som presenteras i dagens DN.
Jag menar, om man nu har lyckats konstatera ett samband mellan testikelstorlek och engagemang i barnens uppväxt, så är väl det en uppgift som är intressant nog, i rent vetenskapligt hänseende.
Istället för att kommentera denna koincidens i sig, infogar du den direkt i en politisk agenda.
Jag vet att du är androlog och politiker men att du (medvetet) blandar ihop vetenskap och politik på det sättet tycker jag är anmärkningsvärt."
---
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar