Skjut inte pianisten!

"Tomma tunnor skramla mest" lyder ett gammalt talesätt. Det är med förvåning man som moderat fritidspolitiker noterar hur S möter fortsatt sjunkande opinionssiffror - nu senaste ett flertal attacker med udden riktad mot KD, sannolikt eftersom man tror att man på det sättet kan skjuta alliansens majoritet i sank:

• Claes Borgström (S) försöker "bevisa" att vårdnadsbidraget motverkar jämställdhet - men ett försök till analys vad som skrivs tyder på att man tvingats rota fram undergrupper för att påvisa sina teser. Å andra sidan är inte vårdnadsbidraget ett jämställdhetsprojekt à la vänsteroppositionen, utan syftar till att ge barnfamiljer något ökad utrymme att själva bestämma!  SvD, SvD
• Ylva Johansson (S) ångar på i samma grumliga fiskevatten och förordar att staten ska ha kontrollen över föräldrarna. Den skattefinansierade föräldraförsäkringen är enligt S uppenbarligen det enda sättet för en arbetande förälder att ha och utveckla sin kontakt med sitt barn! SvD, SvD
• Till detta kommer ett "partipolitiskt obundet" nätverk (piff) som "vill att Sverige skall ha en föräldraförsäkring som avspeglar synsättet att varje förälder oavsett kön har ett individuellt ansvar för sitt/sina barn. Föräldrapenningsdagarma skall vara knutna till individen som blir förälder, och inte gå att föra över till någon annan." För att bevisa sin tes jämför David Norlin från Piff uppdelning av föräldraförsäkringsdagar med att semestrar inte går att överföra mellan olika personer. Men semester och föräldraledighet är helt olika företeelser och syften, även om många "föräldraledighetsskolkande" pappor utnyttjar just semesterdagar för att knyta an till sina barn, men det är ju otillåtet enligt kontrollerande vänsterdebattörer. Gruppen Piff riktar sin udd mot KD, men  resonemanget håller inte - om föräldrar delar på ledigheten på ett sätt som debattörer inte gillar, så fungerar det inte bättre med att skapa tvång! SvD

Rubriken på denna betraktelse är "skjut inte på pianisten". Mona Sahlin verkar ensam få axla skulden för att S går kräftgång i opinionsundersökningarna och förefaller närma sig ett historiskt katastrofval. Men S-ledaren kan inte vara ensamt skyldig till att det saknas andra visioner än att "återställa och gnälla". Förre S-ledaren Göran Persson kommer med förnumstiga råd om att jobba hårdare, men om syftet med slitet är så oklart och tvivlet på att riktningen är rätt (eftersom den inte alls är klar, förutom att nå makten) - vad tjänar det då till att arbeta mer? Inte mindre märkligt blir det när ett helt gäng med gamla S-toppar känner sig tvingade att gå ut i DN-debatt och förklara att man har förtroende för sin partiordförande... Men man upprepar de klyschor som uppenbarligen inte förmått ge S luft under vingarna hittills.

---

SvD, SvD, SvD